kjolhelaveckan

Jag sitter och ser över vad platsbanken har att erbjuda mig en torsdagkväll. Jag har inga direkta kvalifikationer och egentligen bryr jag mig inte längre om vilket jobb jag kan tänkas få. Jag behöver bara ett arbete. Jag har i veckor försökt att få fram ett cv som inte känns som en mall och jag ligger lågt med mina förväntningar. Men när det mitt ibland alla lediga platserbjudanden för ingenjörer står att man söker en tarottolkare/spådam. Då kan jag inte låta bli att le och önska att jag var en gammal gumma i hellång kjol. Med en katt som ständigt stryker sig mot mina ben där jag sitter och lägger mina tarotkort. Men jag saknar kvalifikationerna. Sedan är jag ju ingen gumma än heller. Man ska kunna lägga kort, ha mediala förmågor, kunna göra drömtydningar och spå i framtiden, vara bra på att ge personliga råd och ett plus är en astrologutbildning. Allt arbete sker hemifrån via fast telefonlinje. Jag vill tänka mig att någon med dessa särskilda förmågor skulle vara något annat en telefonrådgivare för folk som inte har problem med höga telefonräkningar. Kanske är det ganska vanligt med spådamer idag? Hursomhelst känns det rubin att få kunna söka spåtantsjobb och granitgrus att sitta och leta städjobb. Upp och ned med humöret. Godkväll