kjolhelaveckan

Mina mungipor har alltid varit neråtvinklade, men jag ler nog mer än dem flesta. När jag pratar med främlingar så fnissar jag nervöst för att det inte ska vara så tyst. Det är jättefånigt, för jag tycker att det kan vara bland det bästa som finns, den där tystnaden som inte behöver fyllas när man är med någon. När man kan tänka på annat än att försöka ha något nytt att komma med. Fast det kanske är när man har det som man inte längre är främlingar.