dimma

Jag knäar tyllklänningar och rullar runt bland nytvättade lakan och örngott, kyssarna är äntligen här för att besvaras och det börjar sakta men säkert krypa fram små färgglada knoppar ur allt brunt och grått. Nu saknas bara ännu mer fågelkvitter, att alla moln blir till sockervadd och att jag kanske kan få någonting gjort mellan alla dagdrömmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0